Angelique

Även om tankar och funderingar är precis överallt och ingenstans så är det många andra saker som pö om pö faller på plats. Vissa motvilligt och andra inte.

Mycket blir verklighet. Sådant som varit uppskjutet av olika anledningar och av vilja måste jag ta tag i. Har varit på skatteverket och skrivit in mig i sverige igen. Mycket blandade känslor.

Att vara mellan två länder är inte riktigt samma sak som att vara mellan två jobb. Topparna och dalarna är mycket djupare av att vara mellan två länder. Jag har känt på båda delar.

Det är den tyngsta signatur jag någonsin skrivit när jag skrev på papperna för folkbokföring i sverige. Märkligt nog tog det mig en längre tid att skriva mig i norge också. Men det var mer en rädsla över vad man "förlorar" i sverige om man gör en sådan sak. Men fick ganska snart klart för mig att det var lika med noll. Drog större fördelar med att vara tills vidare bosatt i norge. Efter det blev allt väldigt solklart och något enklare.

Så den här delen att komma tillbaka "på riktigt" var mycket värre. Även om jag egentligen redan varit här i 6 månader och kunnat vänja mig vid tanken. Så har jag ju inte trott på det. Delvis för att det bara skulle vara i en period och delvis för att jag känner mig hemma i oslo.

Och nästa tunga steg kommer redan nu i veckan. På fredag åker nämligen jag och pappa över till oslo för att köra hem mitt flyttlass.. Det är något jag fasar för! Jag vill ju givetvis ha hit alla mina saker då jag fortfarande har enbart den stackars resväskan med kläder och saker jag kom hit med i mitten på april. Sover i en gästsäng och har inga vinterkläder. Men samtidigt är det de största beviset på att det kapitlet är avslutat. Och det vill inte jag. Det blir alldeles för tydligt. Mitt liv i oslo blir plötsligt något mer än bara på hold. Visst nu är det ju ingen som säger att man absolut inte kan flytta tillbaka men som det ser ut nu lär det i sådana fall dröja. Men nya kapitel ska skrivas och ett är avslutat. Det är vägen i livet.

Det här med att vänja sig vid att vara åter i sverige vet jag inte om jag kommer att göra fullt ut. Jag trivs ju inte speciellt bra här. Känner mig bättre placerad i oslo än här. Men för att göra det absolut bästa utav det och för att trivas till det yttersta har jag MYCKET att tacka handbollen för. Är det något jag är glad över att jag återupptagit så är det handbollen! Och att jag har hamnat i ett kanon lag!

Är det någon gång jag känner en eufori och lycka så är det när man får svettas lite och snöra på sig ett par risiga handbollsskor som blir lagom klistriga av utförandet. Trodde inte att jag skulle tycka att det var så kul med handboll igen. Var ju enormt mätt på det när jag flyttade från sverige för mer än 3 år sedan. Kanske var det EXAKT det jag behövde, den distansen för att känna så igen. Vem vet, jag kanske ledsnar om 6 månader igen. Men då får jag baske mig göra det också! För just nu känns det så sjukt roligt att vara tillbaka på banan igen och kriga lite! Även om vägen tillbaka är längre än jag trott, så är det värt det.

 

Ja alltså livet trummar ju på även fast inte bloggen uppdateras. Märkligt nog.

Det har nu blivit så att jag har fått en fast anställning här i Sverige och flytten hem igen är ett faktum. Och det är med blandade känslor och livets stora frågor som jag gjort det här valet. Kan ha varit den tyngsta signaturen jag skrivit hittills. Och NEJ ingen har dött! JAG VET!

Men det kan väl för fan kännas vemodigt iallafall! Plötsligt ska man starta ett nytt kapitel mitt i allt. Även om kapitlet faktiskt startade redan i slutet på april. Men jag hade ju faktiskt inte räknat med en fortsatt anställning.

Nu råkade jag vara så lyckligt lottad att få vara kvar och trivas något enormt bra med det jag gör. Så där kommer väl dom blandade känslorna in.

För jag trivs nu även helt sanslöst bra i oslo och på mina jobb där! Men tyvärr är den framtiden lite för osäker för att jag ska våga chansa. Och framför allt nu när jag fick den här möjligheten!

Så oslo står för nuvarande på "hold". Tyvärr. Det känns sorgligt att nu sitta och på RIKTIGT faktiskt planera flytten av alla mina saker tillbaka till sverige.

När man egentligen precis fått över exakt allt av ägodelar dessutom och har hela livet där. Så är det bara att flytta tillbaka det igen. Flytt flytt flytt.

Undrar hur många gånger under ett par år jag ska flytta? Nu är jag då uppe i 5 ggr på lite mer än 3 år. Ska jag byta taktik på något vis kanske? Allt för att slippa det här jävla konkandet av alla för-e-bannade prylar jämt. Jag vet inte. Eller så får jag bara se det som ett härligt träningspass.

När nu flytt blev till ett "härligt träningspass" vet jag inte.

Av den här anledningen har jag nu tilltagit vissa åtgärder för att trivas som bäst i mitt hemland som jag egentligen inte trivs i. Jag har börjat med den berömda handbollen igen!

Och SOM jag älskar det! Det var väl ungefär det enda jag saknade i oslo, att inte hinna med och spela handboll. Har ju bara spelat i 3 veckors tid med lite blandade resultat och ett flås som är i noll existens för tillfället. Men det kommer!

Så på lördag är det jag som tågar in på handbollsplanen till min första match på ca 3-4års tid. Iklädd Hammarby tröja.

Märklig tanke det där också. Mycket som händer nu! Jag hade i mina tankar tänkt att jag egentligen skulle starta först om 2 veckor med matchspel kanske. När jag iallafall kan ETT namn på mina medspelare och inte enbart tränarnas namn och orkar springa två kontringar utan att tro att den lilla pension jag fått ihop var förgäves då begravningen kommer ske nästa vecka. Men så här får det bli och det blir nog hur bra som helst!

Det kan ju inte bli mer än fel dock.

 

 

Nog om höstens trista dagar. När jag fått smälta att jag numera också är folkbokförd i sverige igen, fått hem alla saker och fått en kondition som man iallafall vågar prata högt om, DÅ kan jag återkomma.

För just nu är allt under ombyggnad känner jag. Ingen pusselbit är riktigt på plats. Men tänkte att ett halvtidsresultat måste man ju ha.

Så varsågoda! Om man nu blev så mycket klokare på det. Inte jag iallafall.