Min säng ville ha mig imorse. Jag höll knappt på att komma upp helt enkelt. Tränade sent igår och så försökte jag vänta på att mamma skulle prata klart i telefon, men misslyckades och somnade ifrån typ, allt. Så när jag vaknade av klockan imorse var jag sådär lagom förvirrad.
Fick ta mig upp med hjälp av alla positiva tankar om att det är onsdag. Men det var motigt. Lättare skulle det minsann inte bli när allt ute hade frusit och även min bil. När jag äntligen fått upp min frusna dörr och startat bilen för att göra ett tappert försök att skrapa rutorna går inte dörren att stänga. Tänkte att det löser sig nog. Men där stog jag med en dörr som inte alls var med mig. Fick hämta ut mammilu som även hon hjälpte till. Inget funkade. Nu hade jag hunnit tänka alla härliga svordomar jag kan. Sen till jobbet och senare skulle jag bli om det blev kommunalt.
Men till slut löste det sig och vips funkade dörren och endast 10 min sen till jobbet. Grymt.
Dom säger att med vilja går allt.
På jobbet gick det som vanligt dock var det helt sinnessjukt halt och gropigt nästintill omöjligt att köra runt. Kan säga att jag höll på att vurpa både en och tre gånger då bakdäcket ville fara iväg nån annanstans. Tuff dag. Men idag lös iallafall solen.
Huvudvärk så att jag tror att mitt huvud väger 15 kg och vill helst av allt trilla av. Så idag blev det minsann inget gymmande för mig. Skit också.
Min dag är ganska självklar tackvare min huvudvärk. Chill. Ska börja laga mat nu i och för sig. Några bra program som går idag kanske?

Hoppas pappilu mår bättre med förkyldningen och har det tok skönt. Jag är avundsjuk som få. Ta mig härifrån.

111 dagar kvar.

rock´n roll dör aldrig, nej, kom tätt intill...