bara dagar kvar.
Mer än hälften av veckan har trots allt gått. Sjukt fort och jag har egentligen inte gjort så mycket super speciellt. Tagit det ganska lugnt då jag inte mått helt topp. Igår träffade jag dock en gammal god vän till mig. Och det gjorde mig på väldigt bra humör må jag säga! Trots hals, huvud, rygg med mera så gjorde dom timmarna mig bara gott. Att sitta och ha catch up-time är alltid lika spännande. Framför allt med denna goding till vän!
Trots detta möte så är jag inte helt frisk, tyvärr. Så jag misstänker att jag får besöka farbror doktorn imorgon. IGEN! I början av sommaren så var jag ju inte heller topnotch så då fick jag ju medicin. Får se hur detta artar sig. Verkar ju märkligt om man faktiskt har migrän liknande huvudvärk dag ut och dag in. Och sover som en kratta, ont i rygg och hals samt febran igår. Något stämmer ju inte.
Bara man kommer in i matchen igen så är det inga konstigheter tycker jag! Något mer som fick mig på bättre tankar var den trevliga skatten som dök in på kontot. Då kan man ju inte må skit dåligt helt enkelt.
Kan ju känna att det inte är hela världen att inte ha det as hektiskt nu dom här dagarna när jag vet att i helgen blir det andra bullar. Självklart har man ju inte hunnit med exakt ALLT man önskat under den faktiskt långa tiden jag varit här. Men det är bara en klassiker. Så kommer det nog alltid vara.
Kommer faktiskt tillbaka igen om inte alls länge. Sista helgen i september är det tänkt. Visade sig vara mycket galej på sthlms gator då så jag får dra mig hemåt. Viktigaste är att flera av mina vänner firar 25år och har fest tillsammans. Det kommer bli lattjo! Så jag har förvarnat på jobbet om det redan. Ska bara boka dom biljetterna också. Flyg flyg flyg flyg. Gör faktiskt inte annat.
Ni får INTE missa den här reklamen!! Kan vara den absolut bästa hittills i sommar!! KLOCKREN!!!
Nu ska jag förgylla någons dag, har inte bestämt vem jag ska terrorisera ännu men det löser sig. Lär nog bli Ronnie som får sig en känga.
Dagens musik; Coldplay - The hardest part
det kan ta slut imorgon eller hålla på föralltid, ibland är det så...
lufta lite tankar.
Nedräkningen har verkligen börjat. Om mindre än en vecka åker jag faktiskt hem. Som jag tidigare nämnt så är det alltid med blandade känslor. Men jag märker verkligen här i tumba nu på mina vänner att sommaren är över. Många börjar gå mer eller mindre i sitt höst/vinter ide. Hur jag märker det? Jo, så här är det;
Alla man pratar med är trötta, både allmänt och trötta på jobbet. Allt är alltså som vanligt igen. Ingen orkar planera något, varken på eftermiddagarna eller någonn helg längre fram. Kräftskivan i helgen räknas inte då den planerades på folks semester. Och många har motvilligt satt igång med träning. Som att det är HELT omöjligt att överhuvudtaget tänka tanken att kanske hålla igång lite under sommaren. Jag är då inte inräknad i träning på varken semestern eller efter det. Jag kör mer sporadiskt. Dvs, inte alls. Sådana här små tecken hos mina vänner gör att det plötsligt kanske inte är så illa att åka hem ändå. Och ännu mindre känna något sug för att faktiskt flytta hem och bli den där svensson i ekorrhjulet. För ja, självklart har jag också mina rutiner i oslo osv. MEN inte alls på samma sätt. Det liksom händer alltid något. Jag har inte måndag-fredag 7-16. Vilket jag trivs med. Och JA det finns andra jobb man kan ta NÄR/OM jag flyttar hem. Men det medför att mina vänner förmodligen inte har ledigt samtidigt som jag. Så då är det ganska meningslöst.
Jag ska nog bli klar med oslo och mitt flängande innan, och som sagt, OM jag flyttar hem igen. Det är de som är så spännande med framtiden, den är så ovis. Just nu trivs jag med mina jobb, min fantastiska lägenhet, mina vänner både i sthlm & oslo. Kort och gott min tillvaro. Så varför ändra ett vinnande koncept? Nej jag trodde väl det.
Jag får för mig så mycket spontana saker så man vet aldrig. Och jag har ingen större plan direkt. Blir jag i oslo så blir jag det. Så gammal är jag inte så ingenting går att ändra på om några år.
Dagens musik; Calvin Harris - Feel so close
där jag drog mig själv för dig i smutsen, och folk log åt mig bakom ryggen...
det finns ett slut.
Alltså att en semester som faktiskt är lång kan kännas både lång och kort på samma gång. Jag har ju bokat biljett hem till oslo igen efter min extrema sommar här i tumba. Och extrema menar jag inte allt kokos bananas vi hittat på utan snarare längden på vistelsen. För hel freaky saker har ju inte hänt. Och jag kan inte påstå att jag rest något.
Någon skulle säkert yttra sig; gud vilken trist semester! Och en annan; men det är väl mysigt! Personligen sätter jag inga ord på det utan jag låter det vara osagt. Kan iallafall säga att jag är glad att faktiskt få vara här när alla haft semester så man faktiskt hunnit träffats. Sedan vad man gjort av tiden är ju alltid lite olika.
Men ännu är inte tiden slut. Jag har faktiskt lite grann kvar. Alltid med blandade känslor. Samtidigt som ena sidan säger "usch så tråkigt att lämna alla igen" så kan jag ändå känna "fan va skönt det ska bli att komma hem till rutiner och jobb igen" Det är ju som sagt alltid så olika det där.
Jag har alltid samma ångest när jag åker härifrån och detsamma gäller faktiskt när jag ska lämna oslo. Aldrig är man ju nöjd. Så varför nu?
Ska försöka krama ur det sista ur den här stackars semestern innan slitet börjar igen. Hoppas solen orkar plocka fram lite strålar så energin är på max. Blir jobbigt att jobba i ett berg annars.
Dagens musik; Of monsters and men - Little talks
mississippi kan vänta, på en bättre dag, en bättre dag...
os i semester, 2012.
Tänkte att jag skulle ta en kort update. Har egentligen inte jätte mycket att berätta eftersom det knappt gått en vecka sedan sist jag faktiskt uppdaterade. Men hydetkvällen gick otroligt snabbt, verkligen över förväntan! Vi börjar nog få äcklig rutin på det hela. Vi var hemma strax efter kl 5. Rekord! Guldvärt. Och att lägga sig i sängen då är verkligen ovärdeligt. Hade nog förmodligen gjort någon form av lagbrott om någon inte lät mig gå och lägga mig i ett sådant tillfälle. Klart värt fängelsestraff då!
Sov fantastiskt länge på söndagen och bestämdes att det blev bio. Har ju inte gjort mycket annat än gått på bio och kollat på skräckfilm den här semestern, så varför inte? Det blev Abraham Lincoln i 3D. Helt ok film och självklart gjorde det mycket att det var i 3D.
Måndag blev det att dra ihop semester gänget och trotsa vädret och lapa den stackars sol som fanns, i 20min. Sedan var det kört.. Vi bestämde istället för att åka mot stan. Sagt och gjort jag, Jimmö, Linda, Ronnie och Fredde drog in till stan och tänkte förgylla kvällen med lite god dryck. MYCKET trevlig kväll enligt mig, fast vädret var skit och jag fick åka i Sarahs baklucka när vi bytte ställe. Vad gör man inte för sina vänner? Tillbaka fick jag alltså 5 facerapes.. TACK kära vänner! Haha.
Tisdag var faktiskt första dagen på HELA min semester som jag inte gjorde NÅGONTING! Hasade runt i ett par trötta mjukisbrallor en soft tröja och en sliten tofs på huvudet. Just because i can.
Dock slog det tillbaka på onsdagen och gjorde att energin sprudlade! Jag och Ronnie försökte med allt och plötsligt var vi påväg mot det berömda adidaslagret med chauffören David, som även joinade på en trevlig sushilunch.
Men troligen pga tisdagens flipp av lugn hade jag säkert feber eller något. För det var första gången jag INTE kom med en adidas påse tillbaka. Mycket märkligt. Tillfällig sinnesförvirring kallar jag det.
På kvällen blev det en ruggig brakmiddag made by me & Rompa. Hemgjort allting, potmos, köttfärsbiffar med kantarellsås. SMASK! Succé. Kanske ska söka till sveriges mästerkock trots allt? Avslutandes med filmkväll hos Fredde. Semester på högnivå så att säga.
Idag har jag och Ronnie strosat runt i stan. SOM FAN! Blev väckt vid 11 snåret och sedan for vi in. Och vid kl 18 var vi påväg tillbaka. Jag skulle kika present till Akhila som har fyllt år och som vi ska fira imorgon. Det var typ mitt mission. Jag gjorde nog allt utom det. Kollade kläder åt mig, presenter till mina äpplen, hittade örhängen till mig och så hade jag och Ronnie planen för nya kompis armband. Allt detta lyckades jag med. Men TILL SLUT föll 5öringen ner och jag hittade en bra grej.
Trötta och slitna som två 100meters löpare som just sprungit final sätter vi oss på tåget. Då, PANG!! Min första tanke var; Inte en bomb här också.... Men det var det inte. Det var BARA en duva som exploderade då den flugit in i kraftledningen på tåget. Tydligen något helt normalt enligt nissen som surrade i högtalarna. Men detta innebar givetvis att tåget nu blev strömlöst. SUCK! 2012 i sthlm im just saying..
Men det kirrades ganska snabbt och hemåt vi for.
Mera film denna kväll och nu ska jag ta igen lite skönhetssömn pga långvandring i stan idag. Imorgon vankas lite fredag och fest. Trevlans! Och inte minst, semifinal handboll herrar!! Heja Kim & grabbarna.
Dagens musik; Ed Sheeran - Lego house
jag känner pojken här i fönstret mitt emot, han samlar drömmar i fickan...
semesterstängt.
Sorry sorry sorry!! Extreeeemt dålig uppdatering måste jag säga. Men så går det när vänner och familj avlöser varandra med semester. Inte bra. Jag har hunnit med mycket och lite. Då sommaren knappast visat sig från sin grymmaste sida så har detta inneburit att fantasin fått jobba. En hel del fest och ett gäng filmkvällar med skräck som tema har fått stå för underhållningen. Kört lite bil också som slutat med shopping. Lyckats vara kulturell också genom att ha en heldag med mina kära vänner Sarah och Ronnie. Museeum var på agendan. Start med vaktparaden, som för övrigt avslutade med euphoria. Mäktigt som bara den!! Fortsatte med stockholms stads museeum, medeltidsmuseet och mitt val polismuseet. Myyycket intressant! Klart värt. Fastnade på olearys för att se den fantastiskt dåliga handbollen så det blev att vi drack gott och umgicks istället. Annars har jag mest försökt umgås så mycket som möjligt med mina vänner och ta vara på tiden. Nästa vecka blir det troligen norrut till sundsvall för att hälsa på farmor. Inte igår vi var där kan man säga. Tror jag varit där en gång efter jag fick körkort om jag inte har helt fel, ett gäng år sedan med andra ord. I skrivande stund sitter jag på hydet och utför mitt 8 år som arbetande. Sjukt va tiden går! Har aldrig varit här som vanlig dödlig. Så iår har jag en del vänner som gör livet surt för mig här uppe. Inte mig emot. Kanske man tar nästa år som festande här? Who knows. Det är de som är så spännande med livet är att man sällan vet vad som kommas skall. Intressant.
