efter sol kommer dimma. och shopping.

Vi hade verkligen planlagt den här dagen från start till slut. Men eftersom jag och Cissi, numera, vet att vi minsann inte ska planera. Det blir bäst då.
Shopping i ett mall som skulle ha både marshalls, ross och TJ maxx som vi var mest lockade av. Super billiga märkes kläder, skor, väskor och ja diverse. Helt fantastiskt med andra ord! Vad kan gå snett?
Ingenting! Då solen värmde redan tidigt på morgonen, vi började att äta en dunder frukost på ett café och sedan kunna gå bananas.



















Ja alltså bara känslan av att ta en KUNDVAGN när man ska shoppa kläder säger väl en hel del!? Jag älskar det.
På ett sätt är det nog bra att jag inte varit eller har möjlighet att besöka USA för ofta. Shopping beroendet hade maxats då.. Herregud. För en känsla.

Efter att vi satt oss i bilen full lastad med massa shoppingpåsar skulle vi minsann ha en eftermiddag på stranden. Venice beach.
Till våran enorma besvikelse lyckades vi pricka in den typ enda dagen på veckan då hela beachen var täckt av dimma.
Vad är oddsen? Vi som hade planerat allt så fint, for once.
Så istället fick vi roa oss med annat. Kolla runt lite på hus, någon butik och insupa atmosfären. Det är ju helt klart speciellt att det finns en väldigt liten polisstation på beachen och dom öppet säljer gräs. Det är lagligt då dom fått igenom att det är av medicinska skäl. Haha ja vad ska man säga? Lite kul är det ju. Udda.
Vi fick se en av dom kanske mest spännande figurerna under hela resan som gjorde att ett av många asgarv från våran del bröt ut! Någon form av inlines, med elgitarr och en turban på huvudet åkte han runt och roade folk på strandpromenaden. Och roade, det var vi minst sagt! Det gjorde våran dag!



































Och när vi tröttnat på dimma och den ruggiga kylan som var bestämde vi oss för att köra inåt land igen. För DÄR visste vi att det var bra väder!
Så vi bestämde oss för en paus med bagels, smoothie och sol innan vi skulle glo in 3rd street vid santa Monica. För shopping, DET har vi inte dött av!














Så fick det bli en härlig middag som avslutning innan vi skulle packa det sista och göra oss beredda på att åka hem dagen därpå.
Trodde vi ja.











Så avslutningen på den här resan är en berättelse i sig så den kommer jag med en annan dag då energin finns.

USA hjärta shopping.

Det tar hårt att resa. Så att komma ikapp med bloggen har inte riktigt varit prio. Men kör en sväng till här. Även om jag inte kommer slutföra det.

Efter att ha varit på den härliga krogen kvällen innan var det dags att ut och åka i LA igen. Nu stod downtown LA på schemat.
Det blev att hitta parkering, strosa runt lite, posta vykort och käka lunch.













Inte varje dag man parkerar bakom en civil snut i us. Fotade såklart, för att man kan.



















Och eftersom doggybag alltid är ett option i USA så är man ju tvungen att testa när man får mat för ca 7 personer.
Innan vi åkte hem hann vi njuta av solen lite.













Och vi fick ju aldrig nog av shopping heller så vi passade på att gå Hollywood boulevard igen när man ändå hade vägarna förbi.































Och när man inte får nog av shopping trots Hollywood stråket så tar man melrose avenue också. För att man kan. Till min stora glädje fanns där både adidas och moods of norway. Trååkigt.
Och till våran fördel var ju också att cissis kompis bodde just vid melrose avenue så det var ju knappast långt hem sen.
















Det får duga för den här gången. Om ni har tok ledsnat på att läsa och se shoppingbilder så kan ni lägga ner att läsa direkt. För dagen efter det här startade vi i ytterligare ett shopping mall.
Take it or leave it. USA är till för att spenderas pengar på. Och jag är frälst.


LA, livin the dream.

Sorry för den dåliga uppdateringen. Har haft lite annat för mig kan man säga.
Senast jag uppdaterade var väl från Hollywood i guess? Så kör där ifrån då!
Vi hade verkligen tur att Cissi har en kompis som bor i west hollywood. Efter att vi suttit på McDonalds var det läge för oss att ta hjälp av våran "vän" english-Jill. Alltså gpsen, vårat hatobjekt den här resan. Den har knappast varit till gigantisk hjälp då Google maps varit mycket bättre.


















Och tack vare cissis kompis så tog hon med oss till ett ställe som heter the grove och farmers market. Lite shopping och mat helt enkelt. För det FÅR man inte nog av här! Framför allt inte shoppingen.
Maten vi åt just här var fantastisk! Deras kött var magiskt. (Nej pappa givetvis inte bättre än det du grillar!)
Det var faktiskt brasiliansk mat. Och är ett hett tips för dom som får vägarna förbi!










Till efterrätt blev det en klassisk donut. För det måste man ju testa när man är på den här sidan Atlanten tycker jag.







Hittade också att i USA kan man ju inte säga som man ska. Så när jag fann den här skylten var det jobbigt att hålla sig för skratt.
Glad att jag slapp beställa för det hade ALDRIG gått.




Ingen som känner sig sugen på kebob? Ingen? Säkert? Nä för man kan knappast uttala hela ordet innan man garvar. Sorry USA. Kebob lockar inte mig här!
Efter det blev det att gå i butiker och avsluta med att köpa hem cheesecake från the cheesecake factory.
Innan vi gav oss av på en tripp genom Beverly hills och kolla utsikten.






























Dagen eller snarare kvällen avslutades med drinkar på först, trocadero där det var happy hour. innan vi tog oss vidare till ett super häftigt ställe som heter saddle ranch. Dom hade allt som hör där till. En tjur man kunde testa, om man orkade sig kvar på den så att säga. Häftig inredning, trevlig personal och livemusik. Och en liters long island icetea. Som vi givetvis testade! Allt i USA är ju som bekant lite större. Maten klarar man inte att äta upp men drinkar kan man ju inte motstå.































Eftersom vi inte haft ett dugg fullspäckade dagar och inte tagit några som helst bilder så väljer jag att stoppa nu. Folk ska ju inte ledsna halvvägs igenom ett jävla inlägg.
USA for win! Trots att dom säger kebob. Kan ha lite överseende med det. För nu iallafall.
Tjolahopp!

san francisco, santa barbara mm.

Det händer så sjukt mycket precis hela tiden. Vi får uppleva det mest magiska jag någonsin upplevt. (Okej Tokyo har hög prio här med ska sägas.) men i övrigt. USA. Det behövs inte mer ord.
Just sayin.

Så från san francisco mot deras flygplats tidigt som satfläsk på morgonen för att starta körningen med våran coola bil vi hyrt!
















Jo juste! Den där coola bilen vi hyrt. Det blev inte alls som på bilden. Istället för Chrysler blev det Toyota.
Eftersom jag står för 97% av körningen har jag ju också mina åsikter om biltyp.
Utan att ha sagt för mycket.
Highway 1 för att åka längs kusten söderut och mot LA som slut destination.
Dock tog vi en natt i santa barbara. För att vi kan.




















Vi stannade till vid en mysig restaurang vid vägen. Servitrisen hatade sitt jobb. Men vi träffade ett medelålders par som var mycket trevliga! Så det vägde upp vistelsen. Annars kanske en svag 3 totalt. Vi var fruktansvärt mätta när vi lämnade restaurangen. Cissi påstår dock att det är meningen med att äta lunch. Själv är jag skeptisk.

Under vägen stannade vi också för att se, vad jag valde att kalla dom, elefant bebisar. Jag kom helt enkelt inte på vad dom hette. Tydligen var det inte så utan snarare elefant sälar. Hur noga kan det vara?
I vilket fall som helst var det tusentals. Och då valde vi fel strand dessutom att kolla på dom. Jaja som sagt, hur noga kan det va?










Ungefär lika trötta som en björn i sitt ide kom vi fram till santa barbara. Fick ett privat rum då alla "dorms" var upptagna. Men det var skönt att få yrsla för sig själv.
Men vi tog oss en tur runt beachen och kollade huvudgatan innan vi gick tillbaka till vårat hostel. Om möjligt ÄNNU tröttare.























Upp med tuppen, missade våran tidsplan med en timme då vi var så sanslöst trötta. Men blev genast piggare då vi insåg att små strimmor av sol genom våra inte så väl täckta fönster. Och när vi fick amerikanska pannkakor till frukost blev knappast lyckan mindre.


















Där fortsatte den härliga resan i sol och söderut med santa Monica i sikte. Santa barbara i dagsljus var något i hästväg.
Allt jag kan säga är, mäktigt.




















































Jag behöver väl inte tillägga så mycket mer va? Bilder säger ju mer än tusen ord. Och med tanke på hur förbannat mycket bilder det här är redan, så hoppas jag vid gudarna att ni fattar.
Väl här kan ni förstå vad prio 1 var. Hollywood skylten. Såklart.
Och lite promenad på walk of fame. En simpel lördag kort och gott.















































Ja det var det "lilla" för nu då. Nu är vi ju här i den fantastiska staden och kommer uppleva ännu mer. Så gissa hur kort nästa inlägg blir. När jag nu hinner blogga.
Nu har vi ockuperat wi-fi på McDonalds här på walk of fame. Allt för länge dessutom då dom faktiskt börjar stänga för kvällen/natten.
Så! Lateeeerrr!!

san francisco, santa barbara mm.

Det händer så sjukt mycket precis hela tiden. Vi får uppleva det mest magiska jag någonsin upplevt. (Okej Tokyo har hög prio här med ska sägas.) men i övrigt. USA. Det behövs inte mer ord.
Just sayin.

Så från san francisco mot deras flygplats tidigt som satfläsk på morgonen för att starta körningen med våran coola bil vi hyrt!
















Jo juste! Den där coola bilen vi hyrt. Det blev inte alls som på bilden. Istället för Chrysler blev det Toyota.
Eftersom jag står för 97% av körningen har jag ju också mina åsikter om biltyp.
Utan att ha sagt för mycket.
Highway 1 för att åka längs kusten söderut och mot LA som slut destination.
Dock tog vi en natt i santa barbara. För att vi kan.




















Vi stannade till vid en mysig restaurang vid vägen. Servitrisen hatade sitt jobb. Men vi träffade ett medelålders par som var mycket trevliga! Så det vägde upp vistelsen. Annars kanske en svag 3 totalt. Vi var fruktansvärt mätta när vi lämnade restaurangen. Cissi påstår dock att det är meningen med att äta lunch. Själv är jag skeptisk.

Under vägen stannade vi också för att se, vad jag valde att kalla dom, elefant bebisar. Jag kom helt enkelt inte på vad dom hette. Tydligen var det inte så utan snarare elefant sälar. Hur noga kan det vara?
I vilket fall som helst var det tusentals. Och då valde vi fel strand dessutom att kolla på dom. Jaja som sagt, hur noga kan det va?










Ungefär lika trötta som en björn i sitt ide kom vi fram till santa barbara. Fick ett privat rum då alla "dorms" var upptagna. Men det var skönt att få yrsla för sig själv.
Men vi tog oss en tur runt beachen och kollade huvudgatan innan vi gick tillbaka till vårat hostel. Om möjligt ÄNNU tröttare.























Upp med tuppen, missade våran tidsplan med en timme då vi var så sanslöst trötta. Men blev genast piggare då vi insåg att små strimmor av sol genom våra inte så väl täckta fönster. Och när vi fick amerikanska pannkakor till frukost blev knappast lyckan mindre.


















Där fortsatte den härliga resan i sol och söderut med santa Monica i sikte. Santa barbara i dagsljus var något i hästväg.
Allt jag kan säga är, mäktigt.




















































Jag behöver väl inte tillägga så mycket mer va? Bilder säger ju mer än tusen ord. Och med tanke på hur förbannat mycket bilder det här är redan, så hoppas jag vid gudarna att ni fattar.
Väl här kan ni förstå vad prio 1 var. Hollywood skylten. Såklart.
Och lite promenad på walk of fame. En simpel lördag kort och gott.















































Ja det var det "lilla" för nu då. Nu är vi ju här i den fantastiska staden och kommer uppleva ännu mer. Så gissa hur kort nästa inlägg blir. När jag nu hinner blogga.
Nu har vi ockuperat wi-fi på McDonalds här på walk of fame. Allt för länge dessutom då dom faktiskt börjar stänga för kvällen/natten.
Så! Lateeeerrr!!

alcatraz med omnejd.

Egentligen borde min prio just nu vara att sova. Men eftersom vi drar till LA imorgon tidigt så tänkte jag lite som hastigast pumpa ut bilder och lite text innan jag får min skönhetssömn.
Idag hade vi bokat biljetter till alcatraz. Vilket skulle visa sig vara bland det mäktigaste jag upplevt. Även om jag så här i efterhand inte riktigt kan tro på att jag faktiskt var där. Trots alla miljarder bilder.
Till råga på allt var vädret perfekt! Och med perfekt menar jag alltså INTE strålande sol och plus 25 grader. Tvärtom!
Det duggade fint hela dagen, inte SKIT varmt och det låg som ett gigantiskt dimm moln över hela san francisco.
Alltså perfekt för en visit på USAs säkraste fängelser.










Ja det är ju en jävla ö, så jag fick skita fullständigt i hur mycket jag avskyr båtar och vatten. Men det var det fan värt.






















Den öppna cellen på andra våningen är alltså där självaste al capone satt. Cell 181.










D block. Kort och gott isoleringen. Där kan man säga skräck blandad förtjusning.













Det märkligaste är att få in att detta inte bara är en turist fälla, det HAR ju faktiskt varit ett fullt fungerande fängelse.










Förstår dom fullt ut ändå. Så nära men ändå så långt bort.













Men det fanns ju också dom som faktiskt lyckades rymma från alcatraz. Ett års jobb. Det som fortfarande inte är solklart är om dom kom till friheten eller om dom drunknade. Men dom kom ut!













Tack och lov kom vi faktiskt också ut. Klart det var rejält speciellt att vistas därinne. Tänk då 15-30 år så där. Tror jag klarar mig utan, tack.







Vi gjorde ju inte bara det även om man skulle kunna tro det med den här bomben av bilder. Vilket bara är ett axplock av alla.
Vi åt också på ett hamburgerställe som heter in and out burger. Vi hade fått tips om att beställa något som inte stod på menyn. Animalstyle. Man beställer då t ex en cheeseburger meny men säger då också animalstyle. Attans va gott det var och SÅ amerikanskt! Det var liksom extra allt kan man säga.










Ja. Vi stod oss på denna måltid helt tills vi skulle hem från stan kl 22..
Och eftersom dagen ÄNNU inte är slut så åkte vi också cable cars. Ni vet dom där spårvagnarna man ser på film där folk står och håller i bara en stolpe? Just exakt sådana åkte vi.



















Tack och lov så efter detta gick vi till vårat hostel och dumpade grejer samt bokade hyrbil inför imorgon. LA väntar oss med spänning kan jag tänka mig! Så imorgon tidigt kör vi.
Beroende på hur lång tid körningen tar så är det lite oklart om vi stannar en natt på vägen eller om vi kraschar i LA. Det visar sig! Vi har gått helt wild och inte bokat hostel alls. För att vi kan.




Har ju inte en jävla susning om när jag har internet nästa gång så vi får se när man kan uppdatera. Men tur för er att jag la upp lite extra ni kan gotta er med tills vidare!
Är nästan avis på mig själv vad jag får uppleva här.
För det är sinnessjukt.

Enjoy! För det gör fan vi.

SF som sig bör.

Idag fick jag bajs i ansiktet av Cissi då en utav bilderna jag la upp igår på henne var något i stil med "förjävlig". Jag som ändå tyckte att jag valt med omsorg. Så idag är jag ännu mer hård med vad jag lägger upp. Det kan rent av bli enbart omgivning om jag blir sån.
Nej hon får absolut inte vara med och "omsorgsfullt välja ut dom finaste bilderna till bloggen".
Jag vet, jag är en riktig kompis.




Dagens uppdrag var inte lika tajt bestämda som gårdagen. Startade med en amerikansk frukost på ett ställe som heter honey honey. Jag vet man kan INTE låta bli att sjunga Abbas härliga låt. Har givit Cissi x-antal sura miner när hon glatt sjunger honey honey på san franciscos gator. Gillas inte!










Tack och lov delade vi allt detta! Men det var förbannat mycket mat ändå. Vi stod oss hela dagen på denna måltid. Märkligt.

Vi kände efter att ha svullat i oss halva amerikat så kunde vi faktiskt röra lite på våra vilande muskler. Chinatown next. Shit va krims krams. Inte för att jag förväntade mig några stordåd men ändå.





















Solen strålade och värmde på riktigt bra så summan av kardemumman blev ännu mera buss runt stan! Vi hade ju inte hunnit till golden gate park än ju.






































Nej juste, innan vi kommer till golden gate park så behövde jag spamma av mig lite bilder jag tog påvägen dit! För det tog ju faktiskt lite över 30min att åka dit..
Så.. Golden gate park var det ja.






































Hemskt ledsen. Men den här parken kan man skippa. Jag är en stadsmänniska långt ut i fingerspetsarna. Det fick jag lära mig idag. Detta var inget större nöje än att åka upp till tornet och ta schyssta utsikts bilder. Sorry.
Däremot vägde vi upp det med att käka middag lite roligare! Sushi boat. Vi tänkte sushi. Vi tänkte dock inte steget längre.
Tänk utanför den där jävla boxen. Inget rullband med sushi som kommer farandes. Nej utan dom står på BÅTAR som flyter runt i vatten! Jajamensan och en flaska vin på det. De gör susen. Och sedan är man så jävla trött att det är bara att gå hem och på med pyjamas och självdö.

























Ja och det var den fruktansvärda spammen för idag. Imorgon blir nog värre för då har vi förmiddags tour på alcatraz. Som en bra kickstart av dagen.
Så följ gärna mer spam av dagarna som kommer. Cissi har ju hetsat till detta så man får väl ställa upp. Hon har i och för sig en egen blogg att spamma. Men hon är ändå inne och kollar bilderna jag lägger upp. Spion..

livet som globetrotter.

Tänkte att det är trevligare att spamma med bild och text här än på Facebook och instagram.
Jag hade en semester som kom lägligt men inget planerat då dom planerna skrotades tyvärr. Lyckligtvis fick jag med min kära vän Cissi på en, vad jag är övertygad om, oförglömlig resa!
10 dagar i de fantastiska städerna i USA, san Francisco och LA. Vem hade trott att jag skulle få denna möjlighet? En dröm gick plötsligt i uppfyllelse!


SAS från Arlanda till Kastrup och sedan hela härliga vägen till San Francisco.
Dessutom fick vi enormt god service av finaste Robin!



Klart man hinner göra sig till på en 11h flight.








Målet nått!!! Vi kan knappt tro det! Men USA här är vi.

Och första dagen struntade vi i att vi bara fått ca 1,5h sömn på planet, vi skulle minsann upptäcka lite av stan ändå. Inga jävla konstigheter. Sova kan man göra i graven.













Man hinner med mycket på en halvdag ute på stan. Men vi insåg också att ett par timmars sömn på 48h kommer man tydligen inte långt på så vi hakade på amerikanarna i deras dygnsrytm och sa godnatt. På tok för tidigt kanske men ack så skönt det var att slippa jetlag.



Och vad säger man? Ny dag nya möjligheter? Så vi gick wild utan några direkta planer och köpte oss 48h biljetter till hop on, hop off bussarna. Planlöst började vi gå till det vi trodde var första stoppet. Trots att man tror att alla i amerikat, skyltar, markerar och informerar om precis allt för att inte bli stämda så var detta en big fail. Inga solklara skyltar för dessa bussar alls. Vi lyckades få kontakt med en chaufför för våra linjer och fick hoppa på vid ett rödljus! Haha! Tydligen var det så kallade "stoppet" betydligt längre bort bakom oss.
Skyller på no signs och sjukt snabba fötter. Vi fick åka med iallafall. Turister som vi är.







Och ja till slut insåg vi att vi inte hade någon som helst plan med denna bussresa och rafsade lite hastigt upp den härligt turistiga karta vi fått på buss stoppen. I bakhuvudet hade vi de sevärdheter vi fått tips om och insåg att vi minsann närmade oss det första. Pier 39.
Ja där stannar vi och ser om det var något att hänga i granen. Jojo, och där fastnade vi kan man säga.
Är det något man lyckas mer än bra med i SF så är det att fördriva tid.











Btw, pappa har givetvis lite bilder till dig. På en ubåt och ett gigantiskt skepp från andra världskriget.





Oroa dig inte! Jag har fler.

Men som sagt här fastnade vi för b la kunde man få bilder på det omtalade alcatraz och sjölejon som bor på pier 39.





Vi valde dessutom att åka nästa buss över den berömda golden gate bron! Ett måste för den som har vägarna förbi SF. Mäktigt är ordet.











Ja jag tog ca 1 miljard bilder på en röd bro. Konstigt kan man tycka men det är enbart för att jag ska försäkras om att detta bara är ett jävla påhitt.
Den här bussturen var svinkall. Jag hade glömt mössan på vårat hostel och Cissi glömt sin scarf på planet eller något. Men inte fan ger man upp för det! Man är väl viking, eller hur?























Och ja, det är precis så coolt som det verkar på bilderna. Om jag hade haft en vettig kamera och inte bara mobilkameran så hade kanske känslan följt med också.
Däremot något som gladde mig var att jag hittade självaste cheesecake factory. Nu är bara frågan, varför var inte penny där och varför hade dom som jobbade där gulvit outfit? Jag vet inte. Frågade i och för sig inte heller. Kanske skulle gjort det.






Nu har jag fått spamma av mig dessa dagar och akta er. Jag har ett gäng dagar kvar! Och dessutom kommer det innehålla b la alcatraz besök med mera.
Den som ledsnar på överdrivet pladder om hur fantastisk resan är och allt härligt som vi får uppleva utan att fatta att vi faktiskt är här! Ni kan läsa en blogg om nya recept till den perfekta 5:2 dieten eller något.
För här kommer det nog överdrivas med både text och bild! Enjoy!

Trött som fan loggar jag ut, kl 23.03. SF, carlifornia.