Är precis vad jag är. Ser ut som 7 svåra år och känner mig helt groggy. Allt detta tackvare mina hästtabletter mot min smärta jag har en gång i månaden. Ändå har jag fortfarande ont. Självklart inte lika mycket men ändå. På en skala mellan 1-10 så känns det ungefär som en 11 om 10 är sämst vill säga.
Är iallafall på jobbet och försöker göra något vettigt. Ska i och för sig snart på lunch med pappa och min faster. Trevligt kommer det att bli, men ännu bättre vore om jag fick i mig något. Så jag håller tummarna för det. =)
Helgen kommer bjuda på så mycket kul att jag vägrar ha ont.
Imorgon är världens bästa dag med Håkan såklart och fredagen den 13e. Ska inte glömma att gratta Åsa på födelsedagen heller.
Lördag och spänningen steg just med 100%. Eken cup start och premiär i den gröna Salem tröjan. Och jag fasar inför detta eftersom att Tim och Fetto Robin har hittat på några hyss igen såklart. Med dom vet man aldrig vad som kan ske..
Lördagkväll är det faktiskt tjejmiddag hos Jenny, hoppas att jag har orken och inte är för död och pallrar mig dit, som förra året. Söndag förhoppningsvis fortsatt spel i Eken men man vet aldrig. Annars blir det allt att sova och plåstra om såren från lördagen.
Men nu är det lunch må jag tro så bäst jag drar.

innan vi ligger på kyrkogårn som alla innan oss...