Jag tror det blir svårt att låta chocken lägga sig. Kan fortfarande inte riktigt förstå vad som hänt. Sådant händer, men inte såhär nära. Det händer inte oss. Men tydligen drabbar det även ett land som inte har någon större hotbild emot sig. Allt är så sjukt. Jag har försökt senaste dygnet att tänka på annat, något som är positivt för att inte dras ner alltför mycket. Jag har ganska lätt för sådant. Men har ju självklart aldrig varit med om någon liknande mardröm tidigare. Och kommer nog aldrig vara med om det igen heller. På ett sätt är jag otroligt glad över att jag är i stockholm och en annan inte för att man har sämre koll. Dock vet jag ju om att alla jag har i min närhet i Oslo är oskadda. Annars hade jag hört något annat vid det här laget.
Igår skingrade jag tankarna med några vänner och nya bekantskaper med lite fest. Det kändes heeeelt fel samtidigt som jag ville få tankarna på annat. Hjärnan orkar inte ta in allt på en gång och försöka förvalta det på något sett. Omöjligt. Alla bilder på nyheterna, allt som sägs och allt som är. Det är bara sjukt. Overkligt. Det ska inte hända oss. Men tyvärr gör det de och idioter kommer alltid finnas. Så mycket hat är för mig helt ofattbart att man kan känna. Finns inte för mig.
Idag var det skönt att bara åka iväg och träffa gänget, ha en trevlig kväll utan alkohol och sedan köra hem. Efter mycket skratt och sällskapande.
Verkligheten kommer ikapp, förr eller senare.

Skänker tankar till alla drabbade i Oslo och Utöya. Det är en fet mardröm som drabbat många oskyldiga.

Vill att ni går in och läser det HÄR blogg inlägget om hur den här tjejen tog sig ifrån ön oskadd.



och det är för dom jag sjunger det här ikväll...