Ibland är det bara berg och dalbana totalt. Idag och den närmaste veckan kan man säga, allt har gått från sommar och sol till den mörkaste vintern.. Skit jobbigt! Men jag vet att jag fick så i vintras när det hade gått väldigt lång tid utan att jag hade varit hemma och hälsat på. 3 månader och bara gå med den här vardagen (som faktiskt kan vara helt sjukt bra också) man har alltid ups and downs. Just nu är det down. Känner att det är läge att åka hem och det är nu. Men det går inte. Jobb imorgon och sedan på måndag ska jag ju på intervju nr 2. Som det såg ut på belegget så kommer jag jobba torsdag så den veckan kan jag inte åka hem. Sedan jobb och märkliga ting veckan därpå så jag inte kan åka. Efter det är det Åre med jobbet så då kan jag inte åka heller. Sedan är det den 27 mars då det är tänkt att jag ska åka hem ca 1 vecka. Men har jag otur (eller snarare tur i oturen) så har jag fått jobb. Och det innebär att jag inte kan åka hem mitt i veckorna som jag nu planerat.. Det är kluvet som bara den! För jag känner verkligen att jag vill hem en sväng snart.
Jag som trodde att jag skulle kunna åka hem oftare nu i vår, men jag får nog ta tillbaka det jag sa. 3 månaders mellanrum verkar bli min grej. Och det tar faktiskt på en mer än vad man tror..
Usch va bittert det här blev nu alltså. Men kände bara att jag behövde få det ur mig.
Emma åker tydligen till Kanada imorgon natt, ska möta upp Sofie som är där och glider. Men det betyder att Emma missar Håkan H´s spelning som vi skulle gått på nästa lördag. Det känns väldigt trist för jag har verkligen sett fram emot det och att gå med henne. Men jag förstår att Kanada lockar.
Imorgon ska det bli skoj på jobbet. Hoppas på lite ös så man väcks upp lite.
Troligen skippar jag bloggningen imorgon eftersom jag inte direkt har så mycket att skriva. Behövde bara skriva av mig lite nu kände jag.



varje moln är trasigt, du räknar allt sorligt natten lång...