Har nu två kvällar i rad kollat igenom bloggen sedan 1 till 3 år tillbaka. Det är så sjukt! Vilka minnen som dyker upp, man nästan känner känslan som kändes när man skrev just det där. Wierd. Och mycket hade man ju glömt också givetvis men då blev man ganska snabbt påmind om hur det var och vad som faktiskt hände just då.
För det mesta var allt rätt skoj att läsa. Man blir sådär varm i kroppen. Haha. Töntigt men va fan. Det är ändå massa massa massa minnen. Och jag kommer ihåg det som igår.
Har ändå bloggat sedan september 2006.. Det är inte nådigt! Så många inlägg har man hunnit med. Glädje, sorg, kärlek och framför allt vänskap. Något jag aldrig lämnar så är det mina vänner.
Fick en jätte sjuk magkänsla när jag läste det sista jag faktiskt ville läsa igenom. Never more.
Säger bara, kör ba!



ge inte bort dig själv, jag har sett kärlek från båda sidor nu...