Jag är nu hemma i mitt gamla rum i tumba. Började dagen helt sjukt bra med helt okej väder och ett grymt möte! Det känns HUR spännande som helst! Ser fram emot den 25 augusti, hoppas att det är min grej det vore så jävla roligt! Wallmans salonger är coolt. Så jag är nöjd, riktigt nöjd.
Men sedan, suck. Jag ville ju bara komma fram, hem och allt när man ändå var så nära. Så kommer jag fram till flygplatsen med andan i halsen efter att ha letat efter rätt gate. Fått 2 sms om nya gates redan då. Hittar dit och inte står det stockholm på den, 40 min innan avgång.. Kändes oroväckande, och jag var inte ensam om förvirringen. Ny info, ny gate. 2 ggr till.. Nu var tiden knapp. Och gaten vi stod vid stod det helsinki på som skulle gå 5 min innan vårat plan, hur i hela världen skulle dom hinna det tänkte dom? Nej men självklart, försenat 1h 30min. Katshing! Jag blev fantastiskt glad. Inte.
Smsar om förseningen till la familia som får stå på arlanda och vänta.
Lallar runt i taxfreen och försöker få tiden att gå. 2 nya gater får vi info om igen innan slut beskedet kom. Tror jag totalt fick 10 sms från norweigan. Bara för att man vill hem.
Men lyckades fynda en captain morgan påvägen dock, så det var ju bra! Morgondagens fylla KLAR. Hur nu kvällen kommer bli?
Träffade familjen glatt och härligt, släppte bror i huddinge som skulle sova där och köpte thaimat. MUMS! Sedan har vi bara myst. Massor. Kändes skönt att komma hem. Men ändå känns det att man inte riktigt "bor" här. Men på ett bra sätt.
Morgondagen innebär massa grejer. Gilla gilla gilla den här helgen! Åker hem på måndag istället, så hinner jag se Lars Winnerbäck med bruuur på söndag. Yeey! Gissa om jag är nöjd? Bra jävla nöjd.



allt är försent, försent för vind, försent för kärlek...