Fortfarande dålig. Men inte lika som jag varit det går mot ljusare tider. Inte lika hög feber och inte alls lika förkyld yes! Men självklart istället så är jag riktigt yr när jag går runt, det känns ju mindre bra. Förhoppningsvis är jag helt återställd inom snar framtid, jag får panik av att vara hemma och göra ingenting. Nu har jag ju tittat på allt inspelat också. Vilket var en heeel del. Och att inte träna får det bara att krypa i mig. Jag vill spela handboll, gymma ja allt. Faan för att vara sjuk.
Gårdagen var minst sagt tom. Kändes jätte märkligt när pappilu åkt. Visst är man van vid att han är borta lite nu som då men han kommer ju liksom hem. Nu visste man att han inte kommer innanför dörren förens i mitten av februari. Det är tungt.
Mitt i allt höst depp. 1 timmas solljus känns som att det inte räcker.



ifrån himlen föll, regnet ner...