lite bättre idag.

Men ändå inte. Tiden till läkaren i handen var ju inte alls lördag nästa vecka, det var på torsdagen. Snacka om upptagen med livet att man inte ens kan se rätt datum. TUR att jag ringde dit idag pga andra anledningar. Så det sket sig. Så måste ragga skjuts hem därifrån på något vänster. Där hade det varit en jävla fördel med en pappilu hemma. Men icke. Hoppas det löser sig.
Annars fick jag hyffsat glädjande besked idag, vilket värmde. Så håll tummarna.
På jobbet gick det bra. Flöt på precis som förut. Jag börjar känna mig som hemma där bland stojiga barn. Vem fan kunde tro det? Nåja, ödet är ödet kanske?
Har kommit på mig själv vid ett flertal tillfällen att jag inte riktigt landat i Sverige då det nu gått huuur lång tid som helst sedan jag kom hem från Mallis. Har försökt öppna våran ytterdörr med nyckeln upp och ner (så var det på Mallis när man skulle låsa upp) Och bankomatkortet blir jag lika osäker varje gång åt vilket håll, så jag försöker stoppa in det också fel. Jävligt smart.
Eller har jag helt enkelt för mycket i huvudet just nu?
Har också insett idag hur jävla kallt vi kan ha det i Sverige. Och det är INTE charmigt.
Längtar tills imorgon, och lördag.



inget är logiskt, inget är romantiskt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback