Känns så himla overkligt allting. Idag på gymmet kom jag i vanlig ordning att tänka på hur nära allt är. På riktigt. Kan säga att det kommer bli mer än roligt i helgen. Hoppas det iallafall.
Och snart kan jag säga att det bara återstår en vecka. I ren panik. Har ju trots allt en del att fixa med nu innan avresa. Som jag för övrigt tänkt "äh jag tar det nästa vecka, jag har ju tid på mig" Nåja knappast. Now or never, ungefär. Inte riktigt men nästan. Haha. Nervös, oh yes!
Idag har jag ingenting planerat, har gymmat ca 1 timme och städat hela mitt rum. Nice. Och solen skiner som aldrig förr utanför fönstret. Dock är det inte speciellt varmt men jag gillar det ändå.
Någon som har lite tips om hur man får lite små dagar att gå? Vet att jag jobbar på onsdag men annars vet jag inte.

Jag har också kommit fram till varför Allan Svensson gillar sitt jobb så innerligt. Det är ju riktigt nice. Kom och tänka på det senast i fredags. Jag trivs med det. Men vet fortfarande inte om det är för att jag vet att jag snart drar eller hur det är. Kan ju faktiskt rent av trivas med det för att det är schysst.
Många underskattar brevbäraryrket otroligt mycket. Men det är bra! Stort plus för min del självklart att man får betalt för att träna. I like it! Visst är det kämpigt och jobbigt men det är väldigt kul. Man springer runt där med Ipoden i högsta hugg och behöver inte tänka speciellt mycket. Förutom på morgonen. Och man slutar när man är klar. Kan inte bli så mycket bättre enligt mig.
Så får försöka tänka på allt det där positiva när dom hemska dagarna på jobbet dyker upp. Hoppas det hjälper.

12 dagar kvar.

jag gick ut en kväll, för att känna lukten av våren...