mamma mia alltså.

Med tanke på att vi har passerat 12 slaget så är det bara 1 dag kvar nu. 1 dag, 1 dag, 1 dag. Det är sååå värt att upprepas, för det gör det i mitt huvud. Haha.
Dock det som även upprepas i mitt huvud är, packa, packa, packa.. Jag veeet! Skjuter gärna på det en stund till. Jag har verkligen panik. Förstår inte varför jag bara inte försöker få det ur världen bara? Joo jag vet varför, för då kommer jag nog riva upp väskan tusen gånger innan vi åker, onödigt. Men faktiskt sedan jag kom hem som var för ca 1 timme sedan så har jag nästan plockat ihop allt. Vilket betyder att allt ligger på min säng, som faktiskt var en av mina små knep för att få det ur världen. För om allt ligger på sängen måste jag alltså gå igenom det ytterliggare en gång, samt lägga ner det i väskan för annars kan jag ju inte lägga mig i sängen. Smart va? Tycker jag iallafall.
Idag fick jag faktiskt dagen att gå uutan problem. Startar med att jag kliver upp (nähää!) aja, struntar i allt sådant små tjafs ni hajar nog.
Hade bestämt inatt att jag och Sailor skulle iväg och äta idag så att när vi pratat om det under dagen så kommer mor min in och säger att vi ska åka och växla pengar och sådant då. Jahapp. Sailor fick vänta.
Glider iväg i finbilen, så att säga, kommer in på ett ruttet växlingsställe och jag trodde jag kommit utomlands redan då. Dock var vi i Rosaholmen, but hey! Dom hade iallafall inte mina Cyprotiska pund som jag skulle ha, gick till en annan där, och då kände jag mig mer hemma, fräscht och snyggt som i stan och dom hade mina pengar. Tack.
Klara där åker vi vidare till Bauhaus och Biltema för att kolla lite prylar. Glider sedan vidare hemåt för att hämta böcker jag lånat av Pia (Jimmys mor) samt att pappa skulle lämna dekaler till Micke och Jimmy. Fikade där en stund och kul att man träffade dom igen efter en myyycket lång tid sedan sist. Jimmy *2 var också där.
Klara där säger jag till Sailor att knata ut så vi kunde åka och äta. (Stackarn måste dött på cupen)
Mat mat mat. När jag och Sailor väl kommer dit ser vi att Jimmy *2 var där och skulle hyra film, så vi kilar in och hälsar sisodär så pass länge att våran mat blev klar. Haha.
Sätter oss och hinner knappt börja äta innan Gp, Danne och Ronnie glider in. Sådär ja, mera sällskap och nästan trupp Ayia napa var samlad.
Efter maten fick Sailor ett knäppryck och vill gå på promenad!?! Jag höll på att trilla av stolen då. Men gick självklart med på det. Vi bestämmer oss för att gå upp till Puusti och se om han lever. Halvvägs dit får Sailor håll och vi saktar ner tempot.
Väl där lyckas vi självklart väcka honom stackarn, är där någon timme tror jag innan vi kilar hemåt.
När jag kom hem så tog jag tag i min städning av rummet och tog mig en skön dusch. Tänkte börja packa men det sprack. (Tanken som räknas?)
Frågade Victor tidigare idag om man kan stirra på väskan och den packar sig själv, han trodde det funkade.
När jag ätit middag så ringer Gp och frågar om jag ska med till honom när dom ändå var i krokarna. Jag tänkte va sjutton ska jag sitta hemma för (PACKA PACKA PACKA). Jag åkte iallafall med.
Så vi landade hos Gp. Jag, Ronnie, Gp, Danne och Söder. Senare döck även Jimmy Ö upp. Vi lyckades se på någon helt onödig och mindre rolig skräckfilm som gick på tv, Freddie Kruger (?). Jag kommer inte sova inatt iallafall. Tack Ronnie också för ditt stöd.
Ångest javisst. Morgondagen kommer innebära panik & ångest i stora mängder och jag kommer finna varje stund och sekund för att slippa ta tag i skiten. Blää.
Som det ser ut nu har jag redan en liten omväg till det. Låång promenad med Virrepirre. Tuusen tackar vännen! =)
Äsch kanske man ska ta tag i det där som kallas packning kanske?
För att jag har hört "Hej Monika" på japanska, den ni!

you´re the stranger that confused my heart...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback