Ja för idag tar som sagt tumba gymnasium studenten. Gratulerar allihopa!
Kan inte tro att det är ett helt år sedan man själv hade på sig den vita klänningen och mössan på sne. Inga bekymmer. Det var oförglömligt. Och att ett år redan har gått känns overkligt. Man har ju inte hunnit gjort något. Jag och Bonelli satt och pratade om det igår, man har jobbat iprincip. Men man skulle aldrig orkat gå i skolan ett år till. Haha. Det är sjukt va tiden går fort.
Studenten var en av mina lyckligaste dagar, bästa dagen, allt var bara perfekt. Och om man hade vetat så hade man försökt ta vara på varje sekund lite bättre, för nu saknar jag den dagen, varje dag. Men samtidigt som jag skulle mer än något annat vilja uppleva det igen så är det en sådan där once-in-a-life-time-grej så man ska bara uppleva det en gång.
Saknar gemenskapen från skolan. Det var så annorlunda då.

Nog om studenten för en stund. Hittills har jag hunnit med en powerwalk, dock en kort sådan för fick skavsår av någon skum anledning och fick korta ner det för att det blev olidligt. Men 30 min är bättre än inga. Tänkte att senare när jag och Jimmy ska fara mot hans föräldrar och Åsas mottagning kan jag lika gärna gå till honom. Få lite extra motion.
Annars idag har jag inget planerat, ska snart ut och sola och läsa lite.Gäller att ta till sig varje solstråle för sen när jag jobbar har jag inte samma chanser. =)

och du kan inte fånga mig, och jag kan inte fånga dig...