Som jag sa, det skulle vara fest. Och fest blev det. Haha. Jag blev sådär skönt pruttfull som man kan bli, chillar runt med vänner och bekanta. Hoppas för övrigt att alla andra tyckte det var nice.
Det dök in folk jag inte träffat på bra många år och även folk jag inte hade en aning om att dom hittade hit. På gott och ont kanske jag även ska tilllägga. Men jag hade för jävla roligt trots allt som gick sönder under kvällen.
Så blev man inte människa förens vid 20 tiden ikväll heller.
Har tok chillat i soffan och sängen heeela långa dagen, jag och Robin har vägrat att göra oss till. Tur att Jimmy hade ork och lust att köra hit pizza till oss. Som skulle bli frukost men jag var så bakis så det blev min middag. Mumma! Tack Jimmy <3
Så imorgon blir det promenix för mig och Robin. Röra på döfläsket. För nu börjar mitt nya liv. Eller?
Försöka duger.

131 dagar kvar.

där går någon annan, istället för dig...