Säger dom iallafall men det är inget jag känner av direkt. Eller okej jag börjar väl bli till viss del senil, jag kallar det alzheimers light. Och rynkorna dyker nog upp vilken dag som helst. Visst just SÅ gammal är jag väl inte, fast jag vissa dagar känner mig som mellan 90 och döden. Jag har myycket kvar att upptäcka, många resor att utföra och hinna ändra mig med mitt liv säkert tusen gånger innan jag kan känna att jag är nöjd. Jag växer hela tiden in i den jag så småningom blir.
Som ni kanske märker har jag inte så stora förväntingar på en födelsedag som inte är lika stort som t ex att fylla 18 eller 20. Väldigt förstående. Så är ju inte familjen samlad alls då min bror befinner sig i Uppsala och pappa ja, som ni vet är i bl a Thailand och Malaysia tills i mars.
Kanske blir lite fest imorgon, vore ju kul att göra något på självaste födelsedagen iallafall.
En arbetsvecka över, min första som "Allan Svensson" såklart som brevbärare är det jag vill komma till. Har gått bra och fick ett eget område idag som gick bra, tror jag. Skönt med helg säger jag.
Frusen som få fick jag helt enkelt ta mig ett varmt bad när jag kom hem, att cykla i minus 9 grader i X antal timmar känns sådär efter ett tag.
Fick också en fin ny almenacka av mor min, precis som förra året haha. Hennes kommentar till det hela "Jag hittade den här och tänkte att du ändå aldrig kommer få arslet ur vagnen att köpa en ny nu när din går ut" Ibland känner min mamma mig väldigt bra. Jag har tänkt tanken men aldrig gjort slag i saken. Haha.
Glott på handboll har vi gjort också, Jimmy lirade borta mot Polisen, en match vi gärna glömmer. Nya tag på söndag. Lika så för oss som har en match att vinna då.
Nu utpumpad och trött som människa är det dags för sängen. Inte lätt att vara mig ibland. Jag är ganska hopplös och jobbig till viss del.

116 dagar kvar.

men jag såg aldrig riktigt var vi var...