som tidigare nämt.

Det blir visst inte alls som jag tänk mig. Och den senaste tiden, kanske inte ska förvänta mig någonting längre så behöver man inte bli förvånad när det inte blir som man tänkt sig, för då har man inte tänkt att det ska gå på nå vis iallafall.
Jag var påväg ner till träningen, först skulle pappa plocka upp mamma från jobbet och då kände jag att jag var helt fel ute och fick snällt åka med hem igen. Fan. Jag orkar inte. Middagen ligger och lurar i magen på mig, och hela kroppen känns helt ur funktion. "Just nu kan du inte nå den du söker" precis SÅ känner jag mig just nu. Både mentalt och fysiskt. Varför är det så?
Jag har vissa förklaringar till varför jag känner som jag gör men inget jag tänker diskutera här för fem öre, bara med mig själv i mitt huvud. Nu låter jag verkligen mentaltsjuk. Kanske skulle åkt och tränat iallafall.
Jag kanske får nöja mig med en kväll nerbäddad framför tvn och bara tycka synd om mig själv. Det låter nå sjukt skönt men det lockar inte ens, inte ens kanske lite.
Tror inte ens en promenad skulle hjälpa, orkar nog inte gå så långt. Vart har min ork och kraft tagit vägen? Vem kom och hämtade det ifrån mig?
Imorgon, då måste jag må bättre för kl 11 ska jag slinga håret i salongen där Havanna jobbar och sedan körskolan kl 14.35 och träning på kvällen. Och mår jag såhär så orkar jag nog knappt ta mig till körskolan. Nä jag tänker bli bra tills imorgon så är det bara, jag har inte tid att vara sjuk nu.

if you know how it feels...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback