På praktiken.

Idag pallrade jag mig allt hit. =) Jag var pigg när jag vaknade och hela vägen hit allt gick verkligen smärtfritt och jag hann äta en god frukost i lugn och ro, till på köpet var det strålande sol och super härligt, vem kan begära annat? Men allt det där braiga försvann i samband med att jag anlände hit till praktiken. Kommer in och tar ut mitt kort så man kan ta sig överallt i huset. Men när man ska vidare därifrån så måste man använda kortet och då visar det sig att inte mitt kort funkar såklart. Fan. Jahapp då var det bara att öppna det skåpet igen och kolla om någon annans kort låg där, jag hade tur och tog Nors kort istället och hoppades att han inte skulle komma inom den närmaste timmen iallafall. Väl framme och ska in i omklädningsrummet så kommer jag ju såklart inte in med hans kort, suck men även där har jag tur när jag knackar på att en från frukosten var därinne, tackar för det! Inte ens då var det slut på eländet. Då visar det sig att dom tagit vårat skåp och någon annan hade det, men va fan!? Tur att jag inte hade några saker kvarlämnade där säger jag bara. Då var det bara att gå upp mot konferensen med Nors kort och min jacka för att vara helt lost, härlig start på dagen! Inte var jag feberfri när jag vaknade heller fast halsen kändes bättre iallafall. Rörigt och jag märkte direkt efter lite stress med frukt som inte fanns och för få vattenkannor i lokalerna och att vara helt ensam med förberedelserna inför att alla grupper skulle komma gjorde mig helt yr och jag kände av febern mer än tidigare. Hängde inte alls med i matchen. Väl när Martina min handledare kommer, endast en halvtimma försent, ovanligt? Så undrar hon om det gått bra med allt. Vad svarar man då? Jag fixade ju allt i tid och så och inga sura miner, men jag förklarade incedenten med kort som inte funkade och frustrationen över skåpet och hon sa att hon faktiskt sagt till om det där med skåpet, skönt att det var gjort iallafall.
Trots en stressig och ovanlig morgon till skillnad från alla de senaste så gick det ju bra, men hade det varit en av mina första dagar här hade jag börjat gråta och satt mig i ett hörn.
Så sitter här uppe på konferensen själv nu medans Martina är och springer någonstans har precis hjälpt en grupp som just kom och de var otroligt roade över att allt i rummet styrdes av en liten touchscreen, dock mindre glada över att allt stog på svenska eftersom de inte kan svenska. Men kul att man kan göra någon glad genom att trycka på en knapp så gardinen går igen. Haha. =) Det gjorde morgonen lite gladare iallafall. Jag har blivit riktigt Hi-tech på dom här grejerna nu, lite imponerad själv för det är så mycket att komma ihåg och man får alltid tusen frågor om hur man grejar med datorerna.

Säger bara en sak, skönt att min sista dag är imorgon! Martina sa att nästa fredag (som egentligen skulle varit min sista eftersom det är mösspåtagning på onsdag och torsdag kommer jag inte pga olika skäl eller som jag sa till henne, skolarbete som ska göras) men då iallafall skulle det inte vara något häruppe och hon skulle vara ledig så hon sa att det blir onödigt att jag kommer hit så jag fick ledigt, tackar tackar!

Cissi min trevliga vän ringde för en timme sen drygt och sa att hon hämtat mina studentkläder, jippie! Toppen! Och mössan får jag på måndag, synd att hon inte hann ta dom igår också men man får ju glädjas åt det här nu! =) Och ikväll är det bio med henne, Alle och Jacop + vän, vi ska se Spiderman 3 dom hade kirrat förköps biljetter och frågade om jag ville hänga på, och javisst vill jag väl det, pratade med plånboken (mamma) och som tur var gick det bra trots alla studentskivor. Tihi =)

Nu blev det onödigt långt och jag har tråkigt. Lunch snart dock, skönt fast jag inte är hungrig ett dugg.

Är det så här det känns att vara lycklig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback