Jag förstår det inte. Kommer nog aldrig riktigt förstå vad som har hänt dig eller varför just du skulle bli drabbad. Det är så orättvist. Du var alltid så himla glad och ville alla väl, jag har aldrig träffat på någon person någonsin som utstrålade sådan kraft och glädje som vad du gjorde. Tveksamt om jag kommer träffa någon sådan igen. Du var otroligt speciell och alltid ett leende på läpparna, kan aldrig förstå hur du lyckades men sådan var du.
Det var en jätte jobbig dag idag. Fast jag var på plats för att ta farväl av dig så kan jag inte inse att du inte finns mer och att jag aldrig kommer att träffa dig igen. Det är tungt. Det var tungt att se alla nära och kära, vänner, bekanta, lärare jaa alla var där! Hoppas du kände att vi gav tillbaka lite av den kärlek du spridit, svårt att tänka sig. Det var en fin begravning. Det är bara så svårt att förstå att du är borta, föralltid. Och varför just du?
Du fick iallafall uppleva lite av din dröm. Australien. Vi fick höra din uppsats du skrivit i gymnasiet, den var så fin och jag är så glad att du fick uppleva lite från dina drömmar, Australien och vattnet, att få dyka och du ville så gärna lära dig att surfa vet inte om du fick det men jag hoppas att du fick det. Så tråkigt att det skulle bli ditt öde, men som sagt du kom till Australien det är inte många 20 åringar som gör och verkligen inte får uppleva sin dröm. Hoppas att din familj kände stöd idag av alla som kom till begravningen.
Fredrik Ånäs spelade och sjöng jätte fint, varje gång jag kommer att höra "When you say nothing at all" kommer jag tänka på dig. En kör sjöng även Eric Claptons - Tears in heaven, båda låtarna var väldigt berörande.
Det var jobbigt att få en "återträff" med sina gamla lärare på din begravning, det är inte meningen att det ska vara så här. Unga människor som du ska inte ha det ödet, och verkligen inte du! Ingenting någon kan göra eller förhindra hur mycket man än vill. Men jag önskar att jag kunde. Att se din familj så här var inte lätt, snarare det värsta. Jag har skänkt många tankar till dig och din familj idag och kommer göra det länge framöver.
Jag är helt tom. När jag skulle skriva i din bok visste jag inte vad jag skulle skriva, ville skriva så mycket men det blev inte så. Jag kommer tillbaka till din grav och berättar allt sen så du ska få veta.




Vila i frid Thomas, det är många som kommer sakna dig och ditt alltid så glada ansikte.